Igår var jag på middag hos en kollega. Hon bor i ett samhälle ännu längre ut på landet än där jag bor och sen en mil till. Gud så vackert där var! Att promenera längs gamla landsvägen, sitta och äta på altanen med kossorna bakom häcken och bara lyssna på tystnaden. Underbart. Jag gillar't. Jag är hos mina föräldrar vid Vätternstranden nästan jämt nu. Vad ska man sitta inne i en tvåa i Skövde city och svettas för när det är gå-på-händer-avstånd till Sveriges finaste badvatten?
Ändå kan jag sakna Stockholm ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar